Läbbigt
Idag var vi superutmattade jag och maken. Eftersom han jobbar hemifrån så kan han ta en paus med jämna mellanrum under dagen. Idag så tog han en sådan paus. Gick och la sig i sovrummet för att sova.
Vår lille bebis blev trött han med så jag bestämde mig för att lägga mig bredvid mina små män och sova en stund jag med.
Problemet var bara det att sonen, så fort han hamnat i sängen inte längre ville sova. Han ville hellre krypa runt och göra saltomotaler i sängen. Vi bestämde oss att lägga honom i spjälsängen. Men där ville han inte heller ligga utan gallskrek sig helt förtvivlad. Det gjorde ont i mamma och pappahjärtat så vi flyttade över honom i sängen igen. Han var helt utmattad vid det här laget så när jag gav honom tutten (ja, jag ammar FORTFARANDE men det är en annan historia) och då somnade han efter ca 10 sekunder, maken och jag likaså.
Såhär såg vi ut ungefär, fast lite mer slitna än det här superfräscha paret och bebisen på bild.
Jag vet inte hur länge vi låg där och sov men vi vaknade i alla fall av en duns och ett gallskrik. Det var lillen som lycklig över att ingen höll koll krupit över sängen och fallit ner på golvet. Usch vad man kände sig dum. Det var ju så mysigt att ha honom emellan oss i sängen :( Men nu får det väl bli slut på det. Mission få-lillgrisen-att-sova-i-spjälsängen ämnas starta när vi lyckas pallra oss till IKEA för att få tag på en ny madrass. Imorgon med andra ord. Den gamla madrassen ligger tyvärr på tippen efter en stormig natt för någon månad sedan då vår äldsta dotter hade kräksjuka :(
Om det är något jag tycker är jobbigt så är det just den perioden då barnet börjar krypa och man inte längre kan samsova utan att vara rädd för att barnet ska ramla från sängen. Det är så mysigt att ha barnet nära.
Innan jag fick barn så tyckte jag att barnet hörde hemma i spjälsäng och att allt annat bara var mesigt. Att barnet MÅSTE lära sig att sova själv. När jag tänker efter så var det många saker jag tyckte då som jag INTE tycker nu. :) Jag är nog en sån där attatchment parent... Vet inte om det kallas så...
Men det har kännts väldigt viktigt för mig att bära och hålla i mina barn så mycket som möjligt under spädbarnstiden. Så nu känns det lite som en separation att han ska börja sova i spjälsäng. Kände samma sak med min dotter. Det var lite som en sorg. Att hon faktiskt inte längre var ett spädbarn utan ett barn!
Men det blir bra det här :)
Vår lille bebis blev trött han med så jag bestämde mig för att lägga mig bredvid mina små män och sova en stund jag med.
Problemet var bara det att sonen, så fort han hamnat i sängen inte längre ville sova. Han ville hellre krypa runt och göra saltomotaler i sängen. Vi bestämde oss att lägga honom i spjälsängen. Men där ville han inte heller ligga utan gallskrek sig helt förtvivlad. Det gjorde ont i mamma och pappahjärtat så vi flyttade över honom i sängen igen. Han var helt utmattad vid det här laget så när jag gav honom tutten (ja, jag ammar FORTFARANDE men det är en annan historia) och då somnade han efter ca 10 sekunder, maken och jag likaså.
Såhär såg vi ut ungefär, fast lite mer slitna än det här superfräscha paret och bebisen på bild.
Jag vet inte hur länge vi låg där och sov men vi vaknade i alla fall av en duns och ett gallskrik. Det var lillen som lycklig över att ingen höll koll krupit över sängen och fallit ner på golvet. Usch vad man kände sig dum. Det var ju så mysigt att ha honom emellan oss i sängen :( Men nu får det väl bli slut på det. Mission få-lillgrisen-att-sova-i-spjälsängen ämnas starta när vi lyckas pallra oss till IKEA för att få tag på en ny madrass. Imorgon med andra ord. Den gamla madrassen ligger tyvärr på tippen efter en stormig natt för någon månad sedan då vår äldsta dotter hade kräksjuka :(
Om det är något jag tycker är jobbigt så är det just den perioden då barnet börjar krypa och man inte längre kan samsova utan att vara rädd för att barnet ska ramla från sängen. Det är så mysigt att ha barnet nära.
Innan jag fick barn så tyckte jag att barnet hörde hemma i spjälsäng och att allt annat bara var mesigt. Att barnet MÅSTE lära sig att sova själv. När jag tänker efter så var det många saker jag tyckte då som jag INTE tycker nu. :) Jag är nog en sån där attatchment parent... Vet inte om det kallas så...
Men det har kännts väldigt viktigt för mig att bära och hålla i mina barn så mycket som möjligt under spädbarnstiden. Så nu känns det lite som en separation att han ska börja sova i spjälsäng. Kände samma sak med min dotter. Det var lite som en sorg. Att hon faktiskt inte längre var ett spädbarn utan ett barn!
Men det blir bra det här :)
Första skogspromenaden för min lilla gris!
Igår var vår yngsta son på skogspromenad för första gången. Han fyller ett år om en månad. Vi har en syskonvagn så vi har inte orkat upp i skogen någonting. Men igår bar det av ;) Storasyster var på dagis så det var lite lättare att dra upp vagnen för den stora "mördarbacken" som man kallade den när man var liten och åkte pulka!
som ni ser så sov han och verkade inte särskilt intresserad av sitt första möte med THE SKOGEN!
En annan gång kanske...
För övrigt syns även min omänskligt snygga makes torso på bilden.. OH MY GOD är det enda jag kan säga.
som ni ser så sov han och verkade inte särskilt intresserad av sitt första möte med THE SKOGEN!
En annan gång kanske...
För övrigt syns även min omänskligt snygga makes torso på bilden.. OH MY GOD är det enda jag kan säga.
Min egna lchf kaka
Den här kakan kallar jag för fejkkaka, den kom till av ett misstag. Det var mer som ett test men jag blev så nöjd med resultatet att jag gör den med jämna mellanrum! Den känns som en riktig kaka fast utan alla onödiga kolhydrater. Jag vet att det är lite emot lchf reglerna att använda sötningsmedel, (man kan säkert göra kakan utan sötningsmedel) Men ibland känner jag verkligen för något sött, med betoning på ibland! :)
Här är receptet
300 gr mixade valnötter
4 ägg
100 gram smör
3dl hermesetas
1 dl cocos
1 tsk vaniljsocker (kan uteslutas eller bytas ut mot vaniljpulver/vaniljstång)
1 matsked psylliumfrön/fiberhusk (kan uteslutas)
1 tesked bakpulver
200 gr philadelphia eller annan färskost t.ex eldorados billiga ;)
ev 2 matskedar kakao för den som vill ha en chokladkaka
(jag brukar göra tigerkaka)
sätt spisen på 175 grader
blanda psylliumfröna med ca 2 matskedar vatten, häll sedan i cocosen och de mixade valnötterna
rör ihop philadelphian, bakpulver, vaniljsocker, ägg och hermesetas till en jämn smet i en separat skål.
smält smöret och häll det smälta smöret i valnöt och cocosblandningen, rör sedan ihop äggblandningen och cocosblandningen. Häll smeten i en rund form.
För att vara säker på att kakan inte fastnar i formen så brukar jag klippa ut en cirkel av bakplåtspapper och lägga på botten av formen...
Kakan är klar när den är gyllenbrun, ca en timme.
Den blir allra godast om du sprinklar hermesetas och kanel längst upp och äter med grädde eller cremefraiche :)
Var så megasugen igår att jag gjorde en dubbel sats :) NAJJS!
Här är receptet
300 gr mixade valnötter
4 ägg
100 gram smör
3dl hermesetas
1 dl cocos
1 tsk vaniljsocker (kan uteslutas eller bytas ut mot vaniljpulver/vaniljstång)
1 matsked psylliumfrön/fiberhusk (kan uteslutas)
1 tesked bakpulver
200 gr philadelphia eller annan färskost t.ex eldorados billiga ;)
ev 2 matskedar kakao för den som vill ha en chokladkaka
(jag brukar göra tigerkaka)
sätt spisen på 175 grader
blanda psylliumfröna med ca 2 matskedar vatten, häll sedan i cocosen och de mixade valnötterna
rör ihop philadelphian, bakpulver, vaniljsocker, ägg och hermesetas till en jämn smet i en separat skål.
smält smöret och häll det smälta smöret i valnöt och cocosblandningen, rör sedan ihop äggblandningen och cocosblandningen. Häll smeten i en rund form.
För att vara säker på att kakan inte fastnar i formen så brukar jag klippa ut en cirkel av bakplåtspapper och lägga på botten av formen...
Kakan är klar när den är gyllenbrun, ca en timme.
Den blir allra godast om du sprinklar hermesetas och kanel längst upp och äter med grädde eller cremefraiche :)
Var så megasugen igår att jag gjorde en dubbel sats :) NAJJS!
Mitt första blogginlägg, wohoo
Det är tänkt att detta ska bli min personliga blogg. Men vi får se hur "personlig" den blir...
