puh!
Det var otroligt länge sedan jag skrev sist. Men ingen verkar ha märkt nått. Men som min bror brukar säga "Nåja". Nu ska man inte vara pissed off, jag tycker i alla fall att det är roande att läsa i min blogg, är jag den enda så får jag väl vara det då. :)
Marsvinen har flyttat till dalarna, till pappsens lillasyster. Nu har vi två katter istället. Två kelmonster som ungarna älskar.
Sommaren tog slut, hösten kom och även vintern. Men nu känns det faktiskt som att det inte är lång tid kvar till sommaren. Idag kändes det verkligen som februari, vår... Snön smälte och det kändes milt i luften. Anastasia hoppade och sprang genom stora vattenpölar.
Nu har även Michael börjat dagis, det känns okej men otroligt tomt och tyst på dagarna. Jag saknar barnen. Pappsen jobbar och jobbar och jag antingen städar, tvättar eller sover. Egentligen sover jag nog mer än någonting annat. Jag är så otroligt trött. Ibland känns det som om jag aldrig kommer att få energin tillbaka. Vi ska ha en till liten flicka i början av maj.
Min diabetes har blivit försämrad. Jag behöver mycket mer insulin än tidigare. Det känns mycket förrvirrande att helt plötsligt vara tvungen att ta helt nya doser insulin. Pga graviditeten äter jag nu kolhydrater igen. Skitjobbigt, känns som att jag famlar i mörkret när det gäller mina insulindoser och blodsockervärden. Men förhoppningsvis blir det bättre efter förlossningen, då KANSKE jag slipper insulinet igen OM jag följer min LCHF diet igen. Jag vet inte om det är diabetesen som gör att jag tappar all energi. Måste hålla koll på den hela tiden, får aldrig pusta ut.
Imorgon är barnen lediga från dagis, det ska bli trevligt. Kramas och leka och läsa sagor... Mina små älsklingar...
Marsvinen har flyttat till dalarna, till pappsens lillasyster. Nu har vi två katter istället. Två kelmonster som ungarna älskar.
Sommaren tog slut, hösten kom och även vintern. Men nu känns det faktiskt som att det inte är lång tid kvar till sommaren. Idag kändes det verkligen som februari, vår... Snön smälte och det kändes milt i luften. Anastasia hoppade och sprang genom stora vattenpölar.
Nu har även Michael börjat dagis, det känns okej men otroligt tomt och tyst på dagarna. Jag saknar barnen. Pappsen jobbar och jobbar och jag antingen städar, tvättar eller sover. Egentligen sover jag nog mer än någonting annat. Jag är så otroligt trött. Ibland känns det som om jag aldrig kommer att få energin tillbaka. Vi ska ha en till liten flicka i början av maj.
Min diabetes har blivit försämrad. Jag behöver mycket mer insulin än tidigare. Det känns mycket förrvirrande att helt plötsligt vara tvungen att ta helt nya doser insulin. Pga graviditeten äter jag nu kolhydrater igen. Skitjobbigt, känns som att jag famlar i mörkret när det gäller mina insulindoser och blodsockervärden. Men förhoppningsvis blir det bättre efter förlossningen, då KANSKE jag slipper insulinet igen OM jag följer min LCHF diet igen. Jag vet inte om det är diabetesen som gör att jag tappar all energi. Måste hålla koll på den hela tiden, får aldrig pusta ut.
Imorgon är barnen lediga från dagis, det ska bli trevligt. Kramas och leka och läsa sagor... Mina små älsklingar...
