...fortsatte
Koman fortsätter, STICK NÅN GÅNG!
Idag så träffade vi Celia, Lussan och Veron igen. Vi gick en promenad men Michael ville inte somna och sen började det regna och jag riktigt kände hur tung himmelen var mot huvudet. Det bara duggade lite och slutade sen...Men vi drog oss inåt, hem till oss. Dom var här ett tag och lekte i vardagsrummet, Anastasia var överförtjust i Celia. Det kändes bra att se henne så glad och nöjd. Men efter att dom gått hem igen så kände jag mig så ofantligt trött. Har inte kännt mig såhär trött på länge.
Maken stängde in sig i klädkammaren för att jobba (där har han sin dator, han jobbar hemifrån) och jag gick in i lekrummet med barnen och la mig på madrassen. Jag tror jag slumrade till ett par gånger och det kändes inte bra alls. Barnen förflyttade sig sakta till vardagsrummet och jag svansade efter. Där la jag mig på soffan och kände mig tröttare än världens tröttaste... Maken kom ut efter en stund och förstod väl att jag var helt borta i skallen.
"gå in och lägg dig" sa han.... "men det kan jag väl inte??" sa jag... "JO då" sa han.... och jag gick... och la mig i sovrummet...
men konstigt nog så somnade jag inte... jag kunde bara inte... Det kändes SÅ elakt att ligga där inne och sova medan han var där ute med ungarna. Även fast jag vet att han klarar det. Han är ju världens bästa pappa! Men det kändes så överlyxigt att få ligga där på eftermiddagen och SOVA. Jag bara kunde inte. Tankarna rullade och trots att jag var så ofantligt megajävla trött så gick det bara inte att somna. Så jag kom ut efter 40 minuters försök att somna... men det kändes SÅ mycket bättre. 40 minuters egen tid... TACK min älskade älskade man :)
nu ska jag gå och försöka SOVA :) God natt alla glada och trötta!
jag hade velat lägga upp en musikvideo, eller lite bilder.. men jag orkar inte... en annan gång eller dag eller nått... baj baj!
Idag så träffade vi Celia, Lussan och Veron igen. Vi gick en promenad men Michael ville inte somna och sen började det regna och jag riktigt kände hur tung himmelen var mot huvudet. Det bara duggade lite och slutade sen...Men vi drog oss inåt, hem till oss. Dom var här ett tag och lekte i vardagsrummet, Anastasia var överförtjust i Celia. Det kändes bra att se henne så glad och nöjd. Men efter att dom gått hem igen så kände jag mig så ofantligt trött. Har inte kännt mig såhär trött på länge.
Maken stängde in sig i klädkammaren för att jobba (där har han sin dator, han jobbar hemifrån) och jag gick in i lekrummet med barnen och la mig på madrassen. Jag tror jag slumrade till ett par gånger och det kändes inte bra alls. Barnen förflyttade sig sakta till vardagsrummet och jag svansade efter. Där la jag mig på soffan och kände mig tröttare än världens tröttaste... Maken kom ut efter en stund och förstod väl att jag var helt borta i skallen.
"gå in och lägg dig" sa han.... "men det kan jag väl inte??" sa jag... "JO då" sa han.... och jag gick... och la mig i sovrummet...
men konstigt nog så somnade jag inte... jag kunde bara inte... Det kändes SÅ elakt att ligga där inne och sova medan han var där ute med ungarna. Även fast jag vet att han klarar det. Han är ju världens bästa pappa! Men det kändes så överlyxigt att få ligga där på eftermiddagen och SOVA. Jag bara kunde inte. Tankarna rullade och trots att jag var så ofantligt megajävla trött så gick det bara inte att somna. Så jag kom ut efter 40 minuters försök att somna... men det kändes SÅ mycket bättre. 40 minuters egen tid... TACK min älskade älskade man :)
nu ska jag gå och försöka SOVA :) God natt alla glada och trötta!
jag hade velat lägga upp en musikvideo, eller lite bilder.. men jag orkar inte... en annan gång eller dag eller nått... baj baj!
Kommentarer
Trackback
