grejjt

..och höst blir till vår
när du tar min hand...


...Minns
att jag har väntat en evighet
på att få se dig...

dessa ord är skrivna av min vän Lussan. Dom finns i en kärleksdikt som hon skrivit. Hon syftade nog på sin man när hon skrev den dikten. Men som med alla kärleksdikter så tänker man på den man själv älskar när man läser. Den dikten hon skrev fick mig att le och tänka på min egen älskade. Den dagen var jag så sur och irriterad och så himmelens trött men när jag läste den dikten så stannade jag upp en stund och log. Såg helt plötsligt min make med helt andra ögon. Var inte längre sur över att diskbänken var smulig och att vällingflaskorna var odiskade. Kände världens mest universella känsla - kärlek. Mindes tillbaka till hur det var när vi precis hade träffats. Satt och log och stirrade på honom stup i kvarten. Till slut frågade han mig vad jag glodde på. "DIG" svarade jag :)